Wazzup: Lava Bangs

En intervju i november 2017 med Lava Bangs, som jag gjorde till Turist i tillvaron #5, som släpptes i januari. Den 31 mars lirar de på Riot Disco Sthlm, ihop med True Moon, Allvaret och KNASH. Ibland önskar jag verkligen att huvudstaden låg 2 km från Falafeltown istället för 61,29 mil. Ack ja.

***

NGBG-festival 9 sep 2017. Lava Bangs, Knifven, Machinista, my man festivalgeneral Iain samt Thungur (tidigare Bend and Break).                                            Foto: Slacker

Ett wow och ett shit. NGBG-festivalen i Malmö i september var ett galet arr: kring 100 live- och dj-akter på tio scener på tolv timmar, på minimal yta med ett ultimat alla-var-där-mingel framåt kvällen.

Jag hann kolla lite på Knifven, Machinista, Bend and Break (numera Thungur), snacka med folk, men när önskeliret var på g körde jag solo. Plan B:s lilla scen: Lava Bangs. Äntligen skulle jag se dem live, såld på mixen av 90-indie och grrrls.

Förväntan var alltså hög och den infriades. SaraBeata Hagström är queen på bas, med bra kräm i rösten, stilmässigt nära Karen O i Yeah Yeah Yeahs och Kathleen Hannah under Bikini Kill-eran. På det Sara Eriksson som växelvis plockade och råharvade på gitarren och David Flood aka The Druminator som var en storm på skinnen. Hela setet var ett enda wow.

Exit Iris 2006 på Tomboy Gayklubb.

Sagda shit kom efteråt. Jag ville tacka för upplevelsen, och i väntan på att få köpt en cd frågade jag Sara hur länge de lirat, för att de kändes så close på scen.

– Jag och SaraBeata har spelat ihop i 17 år, sa hon.

– Oj, sa jag, och ville veta i vilka band.

– Volcano och Exit Iris, sa hon.

Något kittlade i minnesbanken, och så:

– Shit. Exit Iris. Då har jag ju bokat er en gång, 2006 till Tomboy gayklubb.

Så, världen är liten-klyschan avklarad, sedan ville jag veta mer, och det här är schyrre människor, så det blev tumme upp. Inte samma kväll såklart, vi körde snacket i november.

SaraBeata och Sara, hur möttes ni?

– Vi lärde känna varandra genom en gemensam vän och började av någon anledning brevväxla via varsin gammal skrivmaskin. Exit Iris startade vi väl någon gång tidigt 2000-tal, så vi har spelat ihop cirka 17 år (!), med några kortare uppehåll.

Exit Iris är för mig energisk indie i stil Marit Bergman, The Volcano 2010 kändes som en logisk fortsättning, fast mer cleant. Urkraften har funnits där hela vägen. Med Lava Bangs 2014 blev det David på trummor, hur gick det till?

– SaraBeata och David spelade i garagebandet Kitty of the Sea, så vi har också några år på nacken ihop. Att ha spelat så länge gör att vi känner oss väldigt trygga med varandra både socialt och musikaliskt och kan för det mesta läsa varandras tankar i replokalen och på scen, hehe.

Vad har du för bakgrund David?

– Min musikaliska bakgrund är varierad och jag har spelat med dem som vill. Det har varit allt från salsaband till dödsmetall. Som trummis försöker jag vara dynamisk och stödjande utan att förlora intensitet.

Hur ser låtskrivarprocessen ut?

– Vi leker fram idéer på rep och spelar in nästan allt, sedan utvecklar vi idéerna till låtar. Det mesta görs i lokalen. När vi känner att vi har en klar låt brukar vi ta in vår producent Henryk Lipp som hjälper oss att polera låtarna.

Var hämtar ni inspiration?

– Från jävligt olika håll: kattvideos, livet och Napalm Death bland annat.

Jag upplever att riot girrrl- och queerscenen blomstrar sedan några år. Såväl unga som en äldre generation tjejer från 90-talet tar plats, någon sorts växelverkan. Hur som helst glädjande. Vad har ni för tankar kring det?

– Vi tänker att den alltid har blomstrat på sitt sätt, men det är bättre nu i bemärkelsen att man (läs MÄN!) inte kommer undan lika lätt med att exkludera kvinnor och queers med flera från att delta i kultursammanhang. Vi närmar oss.

Musikaliska förebilder?

– Förebilder är hur många som helst, folk som gör bra musik och gives zero fucks vad andra säger.

 

– Om vi ska namedroppa lite så säger vi PJ Harvey, Mattias Alkberg, Patti Smith, Yeah Yeah Yeahs, Kjell Höglund, Prince, och såklart alla ens kompisar som spelar, till exempel Vicious Irene, Rome is Not A Town och Arre! Arre!.

Vad händer framöver?

– Just nu har vi fullt fokus på att skriva nya låtar, vi lattjar oss fram i repan och siktar på inspelning 2018. Vi skulle gärna turnera lite mer också.

Om ni fick välja ett spelställe var som helst i världen, var skulle det vara?

– Dalhalla, Red Rocks och Pripyat verkar vara tjusiga ställen där vi gärna skulle riva av några bitar. Styr du upp det Marie? 😉

Ett gig i Pripyat vore verkligen speciellt, så jag erbjöd mig att kolla med en kille i trakten. Vladde P. Han är inte helt förtjust i punk, men Lava Bangs kan tina upp vilket hjärta som helst.

***

Sveriges bästa punkpappa Mikael Sörling ligger bakom magasinet Turist i tillvaron. En massa godis i femman, bokstäver/foton om Malmöbanden The Oh Nos, SMiSK, Bomber, om Riot Grrrl Sessions, den skivan nyss releasad, Gbg Hardcore, Underground Kosovo mm. Numret har gått som smör, såklart, så gå in på FB-sidan medan tid är och kapa åt er ett papper, endast 40 pix plus porto!